Ditt resultat på högskoleprovet är ett mått på din förmåga att klara av högskolestudier.

Läs om hur du anmäler dig till högskoleprovet

Högskoleprovet är ett studiefärdighetsprov. Provet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla universitets- och högskoleutbildningar. Ett resultat på högskoleprovet ger ett mått på förmågan att klara av högre studier. Det finns ett stort intresse bland sökande till högre utbildning att skriva högskoleprovet eftersom man då konkurrerar i ytterligare en urvalsgrupp och eftersom man på vissa attraktiva utbildningar använder resultatet på högskoleprovet som urvalsverktyg.

Alla får skriva

Vem som helst får skriva högskoleprovet. Det finns inga krav på medborgarskap, uppehållstillstånd eller ålder men du måste alltid kunna legitimera dig. Provet finns bara på svenska.
 
Det är viktigt att alla som har behov av hjälpmedel på grund av funktionsnedsättning också kan skriva högskoleprovet på samma villkor som andra deltagare. Om du har en funktionsnedsättning är det viktigt att du kontaktar det lärosäte du har anmält dig till, senast sista anmälningsdag. Då kan lärosätet försöka göra det möjligt att utreda och anpassa provsituationen för dig och dina behov.

Är du till exempel rullstolsburen eller har en hörselskada så kan speciella arrangemang tillgodoses i vissa fall. Det kan handla om en skrivsal på markplan eller möjlighet att sitta nära provansvarig. Lärosätet försöker, i möjligaste mån, att ordna de anpassningar som är nödvändiga.

Så används ditt resultat

För att kunna använda ditt högskoleprovsresultat vid antagning till högskolan så måste du för det första vara behörig till den eller de utbildningar du vill gå på. Om ett urval måste göras, det vill säga om det finns fler behöriga sökande än platser på en utbildning, fördelas platserna på olika urvalsgrupper. Minst 1/3 och högst 2/3 av platserna ska fördelas till betygsgruppen respektive till högskoleprovsgruppen.
 

Ibland nödvändigt att ha gjort provet

Till vissa utbildningar är det nästan nödvändigt att man gjort högskoleprovet för att man ska kunna konkurrera om en plats. Det beror på att provresultatet också används för att skilja mellan sökande med samma meriter i betygsurvalet. Du behöver kolla hur antagningen görs för den utbildning du är intresserad av.
 

Vid lika meriter används lottning

Om två eller flera sökande har samma meriter i högskoleprovsgruppen används lottning.
Om två eller flera sökande har samma meriter i betygsgruppen använder många högskolor högskoleprovsresultatet för att skilja dem åt.
 

Ett prov för Sverige

Ditt högskoleprovsresultat kan du använda i Sverige. Det går inte att använda när du vill anmäla dig till högskoleutbildning i andra länder.
 

Två gånger per år

Högskoleprovet ges två gånger per år, på en lördag varje vår och höst. Från och med 2018 ges höstens prov på en söndag. Anmälan till vårens prov, den 1 april 2017, är öppen 16 januari till 15 februari. Du anmäler dig via webben. Anmälningsavgiften är 450 kronor.

Provdatum och anmälningsperiod 2017-2018

 ProvdagAnmälan  
2017    
Vår lör 1 april 16 jan - 15 feb
Höst lör 21 oktober 15 aug - 1 sep
2018    
Vår lör 14 april 15 jan - 1 feb
Höst sön 21 oktober 15 aug - 3 sep

Resultatet gäller i fem år

Du kan använda ditt resultat för att söka till högskolan i fem år. Det är alltid ditt bästa resultat från de senaste fem åren som gäller. Ett provresultat är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället (Ur Högskoleförordningens sjunde kapitel om tillträde till utbildningen).
 
Giltiga prov inför respektive antagningstillfälle
 Högskoleprov gjort tidigast:  Gäller för anmälan till:
Ht 2011 Vt 2017
Vt 2012 Ht 2017
Ht 2012 Vt 2018
Vt 2013 Ht 2018
Ht 2013 Vt 2019
Vt 2014 Ht 2019
Ht 2014 Vt 2020
Vt 2015 Ht 2020
Ht 2015 Vt 2021
Vt 2016 Ht 2021
Ht 2016 Vt 2022
 

Resultatet överförs automatiskt

Ditt resultat på högskoleprovet anges sedan hösten 2012 på en skala från 0,00 till 2,00 poäng. Alla provresultat över 0,05 poäng överförs automatiskt till universiteten och högskolorna och till Universitets- och högskolerådets antagning. Provresultatet är inte hemligt, eftersom det är en offentlig handling.

Provets delar

Högskoleprovet består av åtta delprov som testar dina kunskaper inom olika områden. Antalet uppgifter är 160 varav 80 är kvantitativa (matematiska och logiska) och 80 är verbala uppgifter.

Kvantitativa delen

Den kvantitativa delen består av 80 uppgifter (40 + 40).

Matematisk problemlösning, XYZ

XYZ prövar din förmåga att lösa matematiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. XYZ består av 2 x 12 uppgifter.

Kvantitativa jämförelser, KVA

KVA prövar din förmåga att göra kvantitativa jämförelser inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. KVA består av 2 x 10 uppgifter.

Kvantitativa resonemang, NOG

NOG prövar din förmåga att hantera matematiska och logiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. NOG består av 2 x 6 uppgifter.

Diagram, tabeller och kartor, DTK

DTK prövar din förmåga att hämta och tolka information ur diagram, tabeller och kartor. DTK består av 2 x 12 uppgifter.

Verbala delen

Den verbala delen består av 80 uppgifter (40 + 40).

Ord och begrepp, ORD

ORD prövar din förmåga att förstå ord och begrepp. ORD består av 2 x 10 uppgifter.

Läsförståelse av svensk text, LÄS

LÄS prövar din förmåga att förstå innehållet i svenska texter. LÄS består av 2 x 10 uppgifter.

Meningskomplettering, MEK

MEK prövar din förmåga att förstå ord och uttryck i sitt sammanhang. MEK består av 2 x 10 uppgifter.

Engelsk läsförståelse, ELF

ELF prövar din förmåga att förstå innehållet i engelska texter. ELF består av 2 x 10 uppgifter.

Vilka arbetar med högskoleprovet?

Av högskoleförordningen (7 kapitlet, 20 §) framgår att det ska finnas ett högskoleprov.
  • Universitets- och högskolerådet ansvarar för att ta fram provet.
  • De universitet och högskolor som använder provet i urvalet ansvarar för att det genomförs.  
  • Provet genomförs på cirka 120 orter i landet.
  • Göteborgs universitet (avdelningen för språkpedagogik) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delprovet ELF.
  • Umeå universitet (institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delproven DTK, LÄS, NOG, MEK, KVA, XYZ och ORD.
  • Universitets- och högskolerådet har dessutom gett Umeå universitet i uppdrag att rätta och normera provet. De bedriver också utvecklingsarbete kring provet på rådets uppdrag.

Så här skapas ett prov

Det tar ungefär två år att ta fram ett nytt högskoleprov. När man ska sammanställa ett färdigt prov finns det bestämda regler för hur det ska se ut. Till exempel ska ämnesområden och olika typer av uppgifter varieras på liknande sätt vid varje provtillfälle, både i de olika delproven och i provet som helhet.

Det finns fast anställda och frilansande provkonstruktörer som arbetar med att ta fram nya uppgifter. Men det är bara en bråkdel av uppgifterna som används i ett färdigt prov. Många uppgifter sållas bort på vägen.

Alla enskilda uppgifter och de färdiga delproven granskas i flera omgångar, bland annat när det gäller språk, fakta och logik. Uppgifter som av en eller annan anledning inte fungerar stryks eller arbetas om.

Ständig utveckling av högskoleprovet

Universitets- och högskolerådet arbetar ständigt med utveckling av högskoleprovet. Det kan handla om:

  • Kvalitetssäkring
  • Provets konstruktion och svårighet
  • Olika anpassningar
  • Uppdrag från regeringen
  • Utredningar

Läs mer om högskoleprovet via Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Gilla oss på Facebook

Högskoleprovet har en sida på Facebook där vi finns på plats alla vardagar mellan kl 8.00 och 16.00 för att svara på frågor och kommentarer. 

Allt om högskoleprovet på Facebook

Sidan uppdaterades 2016-11-21