Ämne, huvudområde och ämnesstruktur

Samma namn och ord, men annan betydelse? Vi reder ut de akademiska begreppen.

Det är lätt att blanda ihop olika begrepp i den akademiska världen. När det gäller ämnen, huvudområden, kategorier och hur man strukturerar dessa är det särskilt svårt eftersom det ser olika ut på olika högskolor eller universitet. Traditionella skolämnen som samhällskunskap, historia och ekonomi finns oftast inte uppdelade på samma sätt på högskolenivå.

Ämneskategorier och högskolans organisation

Ibland sammanfaller ämneskategorier som naturvetenskap, humaniora, pedagogik och samhällsvetenskap med institutioner med samma namn, men långt ifrån alltid.

Kurser som till exempel geografi, statsvetenskap, sociologi, kulturgeografi, genusvetenskap eller kostvetenskap hör ofta till kategorin och högskolans avdelning (institution eller fakultet) för samhällsvetenskap.

Olika kurser och program med koppling till ekonomi brukar man, trots att det oftast räknas som ett samhällsvetenskapligt ämne, samla på ekonomiska avdelningen (fakulteten eller institutionen). Där finner du ofta kurser i nationalekonomi och till exempel industriell-, finansiell- och miljöekonomi.

Ämne, kurs och program och deras innehåll

Hur universitetet eller högskolan namnger sina program och kurser, kan och får variera en hel del. Ett ämne eller program kan därför heta väldigt lika på olika universitet och högskolor, men innehålla helt olika kurser. Även motsatsen gäller; två ämnen eller program kan heta väldigt olika, men i princip ha samma innehåll. Det är alltså bra att noggrant gå igenom och jämföra olika kurser och program med varandra inna du bestämmer dig.

Utbildningsbeskrivning på Sök och jämför

En första övergripande beskrivning av utbildningen, författad av universitetet eller högskolan, hittar du i "Sök och jämför" (Länk till sök och jämför) på studera.nu eller i utbildningsutbudet i högskolans kataloger och på deras webbplatser eller på antagning.se. "Sök och jämför" är upplagd så att du ska kunna jämföra innehållet i utbildningarna mellan olika universitet och högskolor.

Examensbeskrivning

På universitetets eller högskolans webbplats ska varje program ha en examensbeskrivning. Av den ska framgå:

antal högskolepoäng,
mål för programmet (vad du förväntas kunna, förstå och förhålla dig till eller kunna utföra när du är klar).

Utbildningsplan

På webbplatsen ska det också finnas en utbildningsplan där man kan se:

vilka kurser som ingår,
programmets huvudsakliga upplägg,
de krav på förkunskaper (särskild behörighet) som gäller förutom grundläggande behörighet.

Kursplan

I högskolans eller universitetets kursplan anges:

Vilken nivå kursen ges på (grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå).
Hur många högskolepoäng kursen omfattar.
Det huvudsakliga innehållet.
Kursens mål (vad du förväntas kunna, förstå och förhålla dig till eller kunna utföra).
Vilka krav på förkunskaper (särskild behörighet) som gäller för att bli antagen.
Vilken kurslitteratur som ska användas.

Utbildningens sammansättning

Ämnena du studerar är smalare och djupare än på gymnasiet. Den minsta byggstenen på en utbildning är en kurs. En termin ger 30 högskolepoäng. Ett år ger 60 högskolepoäng. Kurserna kan du bygga ihop till olika typer av examen på grundnivå.

Generella examina (kandidatexamen och högskoleexamen).
Yrkesexamina (till exempel sjuksköterska, lärare, läkare, ingenjör).
Konstnärlig examen (Konstnärlig högskoleexamen och konstnärlig kandidatexamen).

Läs mer om olika typer av examen och deras innehåll (länk till "utbildningsnivåer och examen")

Du kan läsa kurserna i en specifik ordning och fördjupa dig inom ett ämne. Till exempel kanske du läser ekonomisk historia 90 högskolepoäng, och kombinerar det med ytterligare sammanlagt 90 högskolepoäng inom andra ämnen. Då kan du ansöka om en kandidatexamen med ekonomisk historia som huvudområde.

När du bygger upp dina studier på fristående kurser har du inte förtur när du ansöker. Det har du när du läser inom ett program och när du fördjupar dig inom ett ämne.

Det absolut vanligaste är att läsa till en examen inom ett program där du får möjlighet att fördjupa dig inom ett ämne. Det ämnet blir då ditt huvudområde. Då kan du ta ut en kandidat- eller högskoleexamen.