Så här funkar högskolestudier!

Många som har tvivlat klarar högskolestudier galant. Men det passar kanske inte alla. Det här behöver du veta.

Det finns stora skillnader mellan att läsa på gymnasiet och på högskolan, det vill säga på ett universitet eller en högskola.

Frihet att planera din tid

Heltidsstudier tar ungefär 40 timmar i veckan. Alla dessa timmar är inte inbokade för föreläsningar. Mycket tid går åt till att på egen hand läsa litteratur och göra uppgifter. Ett tekniskt ämne har oftare fler föreläsningar, seminarier eller annan form av schemalagd undervisning än andra ämnen. Men oavsett vilket ämne du väljer att läsa så har du ändå stor frihet att välja hur du vill planera din tid.

60 högskolepoäng per år

Ett studieår består av 40 veckor och är indelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. Om du läser på heltid läser du 60 högskolepoäng (hp) per år.

De flesta utbildningar startar på hösten men det finns även utbildningar som startar på våren. Universitet och högskolor har inte gemensamma terminsstarter.

Mellan vår- och hösttermin erbjuder många universitet och högskolor kortare sommarkurser om 15 hp. Det är ett bra tillfälle att läsa kurser som passar ihop med din huvudutbildning eller läsa ämnen som intresserar dig.

Höstterminen brukar börja i slutet av augusti.
Vårterminen brukar börja i slutet av januari.
Sommarkurserna brukar börja i juni.

Innan du börjar

Inför terminsstarten brukar institutionerna vid universitet och högskolor skicka ut informationsmaterial till alla antagna. En del skickar ut det direkt efter det första urvalet medan andra väntar tills efter andra urvalet. Där kan du läsa när utbildningen startar, när det är upprop och var du ska registrera dig. Du kan också hitta den informationen på respektive universitets eller högskolas webbplats.

Adresser till universitet och högskolor »

All utbildning bygger på kurser

All utbildning du läser vid ett universitet eller en högskola bygger på kurser. Vissa kurser sträcker sig bara över några veckor medan andra sträcker sig över ett helt år.

Alla kurser du läser hör till ett ämne. Högskolans ämnen är ofta mer specialiserade än de du läser på gymnasiet. Till exempel kan du läsa samhällskunskap på gymnasiet. När du läser på ett universitet eller en högskola finns inte det ämnet. Istället finns till exempel geografi, statsvetenskap, nationalekonomi, internationella relationer eller freds- och konfliktkunskap.

Läs på ett program

Du kan läsa på ett program som leder till en examen. Då har universitetet eller högskolan bestämt vilka kurser som ska ingå i programmet och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Om du läser på ett program är du garanterad plats på alla kurser som ingår.

Lägg själv ihop kurser

Du kan själv lägga ihop kurser till en utbildning som leder fram till en generell examen. Då kan du själv välja vilka kurser du vill och du kan läsa kurserna i den ordning du vill.

Yrkesexamen

Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar då om yrkesexamen som till exempel psykolog eller socionom.

Deltid

Många kurser ges även på deltid, till exempel på halvfart eller kvartsfart. Då får du färre högskolepoäng per vecka. I gengäld förväntas du också studera färre timmar varje vecka.

Föreläsningar och möten på deltidskurser ligger ofta på helger och kvällar så att du kan kombinera studierna med att jobba.

När du väljer utbildning, titta noga efter vad den håller för studietakt och när du måste vara på plats.

Olika former av undervisning

Det kan skilja sig mellan olika utbildningar hur undervisningen är upplagd och hur de väljer att genomföra en tentamen. Här är några av de vanligaste undervisningsformerna:

Föreläsning

En lärare föreläser om sitt ämne inför en grupp studenter. Hur stor gruppen är kan variera. Vissa föreläsningar sker i aula med kanske 200 studenter, andra hålls i vanliga klassrum med cirka 20 studenter. Du kan ställa frågor, men det viktigaste är ofta att lyssna och ta bra anteckningar. Ofta tar läraren upp sådant som inte finns med i litteraturen.

Seminarium

En lärare och en mindre grupp studenter samlas för att diskutera ett visst ämne. Det är viktigt att läsa in sig på ämnet i förväg.

Laboration

Praktiska experiment. Du får en eller flera uppgifter som ska lösas, där det krävs att du kan tillämpa det du har lärt dig. Laborationer används ofta inom naturvetenskaperna, men också inom till exempel datavetenskap.

Grupparbete

Du löser en uppgift i grupp. Det kan vara en fallstudie, en PM (promemoria, kallas ibland för paper) som ska skrivas, en större laboration eller något annat.

Fältstudier

Då är du ute i naturen eller samhället och studerar ett fenomen. Det kan till exempel handla om hur individer reagerar i en viss situation eller vad som händer i ett kärr under ett år.

Praktik

Du är i arbetslivet och prövar på din kommande yrkesroll. Vård- och lärarutbildningarna är några utbildningar som har mycket praktik. Ibland kan praktiken ske på annan ort än där du studerar.

Självstudier

Mycket tid går åt till självstudier. Du ska ta till dig stora mängder kurslitteratur på egen hand. Det kan handla om allt från artiklar ur tidningar till böcker på några hundra sidor.

Bra att veta om högskolestudier

Du kan beställa broschyren Bra att veta om högskolestudier gratis.

Länk till beställningssidan (nytt fönster) »

Att studera på högskolan

Du kan beställa broschyren Att studera på högskolan gratis. Den finns på tolv språk; albanska, arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska, engelska, franska, lätt svenska, persiska, ryska, somaliska, spanska, thailändska och turkiska.

Länk till beställningssidan (nytt fönster) »