Rättning och normering

Efter provet skickas alla svars­blanketter till Umeå universitet för rättning. Markeringarna på svars­blanketten registreras av en optisk läsare.

Rättningen följer noga utarbetade rutiner som garanterar att säkerhet­en blir maximal. Om det finns markeringar vid flera svars­alternativ så registreras det svar som har en mörkare markering. När den optiska läsaren inte kan avgöra vilket alternativ som är markerat görs en manuell kontroll.

Rätta, normera och få fram resultat

Högskoleprovet består av 160 uppgifter fördelade i två lika stora delar, en kvantitativ och en verbal. För varje rätt svar får du en poäng, en så kallad råpoäng. Felaktiga eller utelämnade svar ger noll poäng. Du får alltså inget poäng­avdrag om du svarat fel.

Rättning och normering tar en dryg månad att genomföra. Normering av högskoleprovet görs för att det — oberoende av provtillfälle och oberoende av andra prov­deltagare  —  ska var lika lätt eller svårt att få en viss normerad poäng vid olika provtillfällen.

Eftersom alla provresultat är giltiga i åtta år måste råpoängen (0-160) omvandlas till normerad poäng (0,00-2,00) så att man kan jämföra resultat från olika provtillfällen. Det ska vara lika "lätt" eller "svårt" att få en viss poäng oavsett hur frågorna formulerats eller vilka som deltagit vid de enskilda provtillfällena. Ditt resultat ska vara lika mycket värt oavsett när du har skrivit provet under den åttaåriga giltighets­perioden.

Relationen normering och råpoäng

Normering handlar om att bestämma vilken råpoäng, det vill säga antal rätta svar, som mot­svarar en viss normerad poäng. Hur relationen mellan råpoäng och normerad poäng ser ut, beror till stor del på provets svårighetsgrad. Svårighetsgraden varierar mellan olika provtillfällen – ibland är provet lite lättare och ibland är det lite svårare.

För att den som skriver högskole­provet inte ska gynnas av att ha fått ett relativt lätt prov eller miss­gynnas av att ha fått ett relativt svårt prov, justeras relationen mellan råpoäng och normerad poäng utifrån svårighets­graden.

Om provet är relativt lätt krävs en högre råpoäng, det vill säga fler rätta svar, för att få en viss normerad poäng. Om provet är relativt svårt krävs en lägre råpoäng för att få samma normerade poäng.

Därför är det olämpligt att använda normerings­tabeller från tidigare prov för att skatta resultatet på det prov man nyss har skrivit.

Resultat med två decimaler

De två delarna, den kvantitativa respektive den verbala, normeras var för sig. Det innebär att det blir två normeringstabeller, en för de kvantitativa delproven (XYZ, KVA, NOG och DTK) och en för de verbala delproven (ORD, LÄS, MEK och ELF).

Det blir då två skilda normerade poäng och det är medelvärdet av dessa två poänger som är lika med ditt högskoleprovs­resultat och som kommer att användas vid antagningen.

Från hösten 2012 anges medelvärdet med två decimaler. Det innebär att högskoleprovs­resultatet finns på en skala mellan 0,00 och 2,00 (0,00, 0,05, 0,10, ..., 1,90, 1,95, 2,00).

Tycker du att ett svar eller en uppgift är felaktig?

Om du tycker att något svar eller en uppgift är felaktig ska du fram till och med torsdagen veckan efter provtillfället kontakta institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Synpunkter som kommer in för sent kan av rättnings- och normeringsskäl inte behandlas.

För de kvantitativa delproven kontakta: kvant@edusci.umu.se

För de tre verbala delproven ordförståelse (ORD), läsförståelse (LÄS) och meningskomplettering (MEK) kontakta: verbal@edusci.umu.se

För det verbala delprovet engelsk läsförståelse (ELF) kontakta: elf@ped.gu.se

Har du synpunkter på provets genomförande?

Om något inträffat under prov­dagen som har påverkat prov­situationen negativt, till exempel ett brandlarm, måste du kontakta provanordnaren senast tisdagen efter provet.